Vad är fusk?

Fuska inte!
En av de viktigaste reglerna för en student vid LNU är också en av de enklaste, som har varit med oss ända sedan första klass: fuska inte. Men det är inte alltid helt lätt att veta vad exakt som räknas som fusk och vad som skulle kunna hända om du blir påkommen. Att få information om hur man refererar korrekt samt ger tydliga källhänvisningar är en essentiell del av din utbildning, så var alltid väldigt noga med att se till att du känner till reglerna kring tentamina och inlämningsuppgifter såsom uppsatser och jobbar utefter dem.

Linnéuniversitetet har tydliga rutiner runt frågan, både när det gäller förebyggande av fusk samt hantering av misstankar kring fusk. Reglerna är samma för alla och alla behandlas lika inför dem. De regleras av högskoleförordningen, så universitetet anpassar sig efter rådande lagar. Det viktigaste är att alla studenter tar del av samma tydliga information, som måste fås både skriftligt och muntligt. Om man skriver en uppsats i samarbete med en eller flera andra studenter, eller har en hemtenta, måste det finnas tydliga hänvisningar gällande vad som är/inte är tillåtet i arbetet. Samma sak gäller för tentamina; vid varje enskilt tentamenstillfälle får det inte finnas några tvivel om vilka hjälpmedel som är tillåtna.

De allra vanligaste typerna fusk som förekommer vid ett högre lärosäte kan delas in i två kategorier: försök till vilseledande och plagiat. Försök till vilseledande har en bred innebörd och är ibland svår att bevisa, men principen är i sig ganska simpel; om studenten medvetet försökt att föra läraren/examinatorn bakom ljuset trots vetskap om att det inte är tillåtet räknas det som vilseledande. Om studenten på något sätt medvetet valt att använda sig av otillåtna hjälpmedel såsom lappar, anteckningar, kopior av föregående tenta eller liknande klassas det som fusk. Om du skriver uppsats eller hemtenta och kopierar text från en källa in i din text utan att ange att det är ett citat räknas det också som fusk.

Plagiat, däremot, är en långt svårare fråga, men några vanliga exempel på plagiat och dess konsekvens finns listade längre ned. Exakt vad som räknas som plagiat kan ibland vara svårt att avgöra, men allra oftast när misstanke finns använder man underlag från ett textmatchningssystem (Urkund). Det förekommer att någon helt enkelt råkat slarva, att det blivit ett missförstånd, eller att något har varit otydligt, vilket gör att man måste dra en gräns mellan vad som kan räknas som misstag och vad som kan räknas som plagiat. Om en lärare misstänker att plagiat förekommit kommer denne i samråd med examinator undersöka och ta ställning till om man ska välja att gå vidare med ärendet eller lämna det.

Utöver vilseledande och plagiat kan man även bli anmäld (även om det är mindre vanligt) för störande beteende och trakasserier. Om man på något sätt förhindrar att den allmänna verksamheten kan framskrida normalt vid t.ex. laborationer, salstentor, VFU eller seminarium kan man bli anmäld för störande beteende. Detta gäller även i universitetsbibliotekets lokaler. Om en student på något sätt utsätter en annan student eller anställd för trakasserier på etniska, religiösa, funktionella eller sexuella grunder kan detta också hamna hos disciplinnämnden.

Disciplinåtgärder

Viktigt att veta är också att även försök till fusk kan leda till disciplinåtgärd. Om vi säger att en student går in på en tenta med otillåtna anteckningar men väljer att inte använda dem, men ertappas av en tentamensvakt, så kan det ändå leda till en anmälan om fusk. En tentamensvakt, lärare, examinator eller liknande är alltid skyldig att upprätta en anmälan om denne misstänker fusk. Om tentamensvakten misstänker att du har/har försökt fuska på en tentamen blir du först informerad om exakt vad misstanken gäller, samt att det kommer att rapporteras. Du får fortfarande göra klart din tentamen. Vakten meddelar sedan ansvarig lärare och skriver en rapport om vad som hänt och ger den till läraren/examinatorn. Rapporten följer alltid samma mall.

Även studenter kan anmäla andra studenter för fusk/trakasserier.

Vad händer om jag blir misstänkt för fusk?

Om du skulle bli misstänkt för att ha fuskat vid en tentamen eller annat arbete och rektor/handläggare finner grund för anmälan, kommer ärendet att gå till rektorn. En anmälan är aldrig grundlös, och måste alltid göras. Ärendet hanteras alltid så snabbt som möjligt för att undvika att du ska behöva gå omkring vara orolig över vad som kommer att hända, och allt sker på ett rättssäkert sätt så att din integritet bevaras. Du kommer att underrättas om att misstanke finns, vad det gäller och vad som kommer att hända med anmälan. Kom ihåg att ditt ärende aldrig diskuteras utanför den grupp som är inblandade.

Efter anmälan har lämnats in till rektorn kopplas disciplinnämnden in. Disciplinnämnden består av rektor, en lagfaren ledamot, en lärarrepresentant och två studentrepresentanter. Nämndens sekreterare kommer att meddela dig att anmälan kommit in, och du kommer då att få tillfälle att göra ett skriftligt yttrande om ärendet (få en chans att förklara vad som hänt från ditt perspektiv). I samband med detta steg kommer även kåren (LNS) att kopplas in som möjligt stöd och hjälp. Du kommer aldrig att behöva gå igenom processen helt själv, och du har alltid rätt att yttra dig. Du har också rätt att närvara när den anmälande yttrar sig muntligt på mötet.

Tillsammans med den lagfarna ledamoten i nämnden kan rektorn besluta följande:

* Att lämna ärendet utan vidare åtgärd

* Att ge studenten en varning

* Att ge ärendet till nämnden för utvärdering

Om ärendet ges till disciplinnämnden kommer anmälaren, läraren/examinatorn, samt du att kallas till ett sammanträdande för prövning. Vid en prövning får både den anmälande och den anmälde ge sin syn på frågan, och det är starkt rekommenderat att man som anmäld dyker upp på sin prövning. När bägge parter hörts får de lämna rummet, och nämnden överlägger och fattar ett beslut.

Beslutet meddelas till studenten direkt efter att det fattats, och det finns tre olika:

* Ärendet lämnas utan åtgärd

* Du får en varning

* Du blir avstängd från dina studier under en tidsperiod som varierar beroende på hur allvarligt ditt ärende är

Dessa beslutsmöten hålls i regel en gång i månaden, och alltid på en måndag enligt LNU:s praxis. Beslutet träder i kraft en vecka efter mötet, om inte annat sägs. En avstängd student kan inte ta del av någon form av schemalagd undervisning, såsom föreläsningar, laborationer, seminarier eller tentamen under avstängningens period, vilket på Lnu brukar ligga på minst åtta veckor. Avstängningen registreras i Ladok, och CSN informeras skriftligen. Du får alltså inget studiestöd under perioden.

Om du känner att beslut om avstängning är felaktigt, eller att man förbisett förmildrande omständigheter, har du rätt att överklaga till förvaltningsrätten. Beslut från förvaltningsrätten brukar ta längre tid än den vecka du har på dig innan avstängningen träder i kraft, och därför kan du i samband med överklagan ansöka om anstånd i väntan på deras dom. Det är endast disciplinnämnden som har rätt att utfärda disciplinära åtgärder, du kan inte bli bestraffad av t.ex. en institution.

Vad händer med uppgiften/tentamen?

Om ditt arbete flaggats för antingen försök till vilseledande eller fusk så brukar man vänta med att betygsätta den tills disciplinärendet är utrett. Bara för att man blir misstänkt för fusk betyder det inte att examinationen/uppgiften blir automatiskt underkänd. Däremot betyder inte ett friande beslut i nämnden att den blir godkänd, heller. Du måste fortfarande uppnå kraven som är ställda.

Viktiga Resurser

För att få en mer ingående överblick kring disciplinnämndens arbete rekommenderas denna sida, https://medarbetare.lnu.se/medarbetare/organisation/disciplinnamnd/faq–vanliga-fragor/ där många av de vanligaste frågorna redovisas och besvaras.

Om man själv skulle hamna inför nämnden är det viktigt att komma ihåg att vi på studentkåren finns här för er, alla steg på vägen. Även studenthälsan kan kopplas in om någon blir mycket negativt påverkad av processen.

Om vidare information önskas kan man också kontakta någon av studentombuden hos kåren, som kan föra saker vidare till utbildningsbevakarna eller andra relevanta parter.

Till toppen